Invandring ?r ett av de stora samtals?mnena i det ”nya” Europa som v?xt fram de senaste decennierna. Fr?gorna ?r m?nga. Vad ?r m?ngkulturalism? ?r ett m?ngkulturellt samh?lle m?jligt? H?ller det p? att v?xa fram etniska enklaver, s? kallade ”parallellsamfund”, i europeiska storst?der? ?r det framv?xten av kosmopolitiska samh?llen vi bevittnar d?r m?nniskor r?r sig som fisken i vattnet ?ver etniska och kulturella gr?nser?
BETONG. De sociala f?r?ndringar som f?ljt av flykting- och anh?riginvandring ?r prim?rt ett urbant fenomen. Ett vanligt m?nster ?r att ”den Andre” av olika sk?l har bosatt sig i st?dernas periferier som byggdes f?r att komma till r?tta med bostadsbrist och d?lig standard p? boendet. Historiskt har den h?r typen av urbana omr?den ofta f?tt utst? kritik f?r att vara om?nskliga platser byggda i betong med funktionalistisk arkitektur. Idag anv?nds dessa ”ghetton” som exempel p? hur man i Europa har misslyckats med att inkludera invandrare i de etablerade nationernas ekonomiska och sociala liv.
LIVET I ALNA. I den h?r antologin, som bygger p? forskningsprojektet ”Inclusion and Exclusion in the Suburb”, blir livet i stadsdelen Alna utanf?r Oslo belyst ur flera perspektiv. Socialantropologerna ?r i majoritet men ?ven historiker, religionsforskare och kulturarbetare har bidragit med artiklar. Inneh?llet i boken best?r av olika fallstudier d?r sj?lva platsen, Alna, ?r det som binder samman texterna. Etniska likheter och skillnader, f?r?ldraskap, spr?kets betydelse, f?reningsliv, religion, massmediala representationer av f?rorten och milj? ?r n?gra exempel p? teman.
De flesta bidrag ?r empirin?ra till sin karakt?r och h?r finns en f?rh?llandevis stor m?ngd citat och observationer som illustrerar livet i stadsdelen. Kontrasten mellan det ”gamla” och det ”nya” Norge f?rmedlas p? ett t?nkv?rt s?tt av en serie fotografier och av intervjuer med personer som skildrar hur de subjektivt upplevt f?r?ndringarna ?ver tid. Att l?sa boken som svensk ”outsider” har varit intressant eftersom den ger en inblick i den norska offentliga debatten och i n?gra av de sociala dilemman inv?narna f?rs?ker hantera i denna f?rort till Oslo.
BR?NNBARA TEMAN. Den etniska segregationen ?r en politisk besv?rlig fr?ga att hantera. Risken vid ”fels?gning” ?r att man infogas i ”fel” position i den polariserade debatten om migrationens f?rtj?nster och nackdelar. I den h?r boken har dock f?rfattarna lyckats h?lla sig p? den ”r?tta” sidan genom att i m?ngkulturalistisk anda undvika alltf?r br?nnbara teman. Elisabeth Eide och Thomas Hylland Eriksen tar upp vissa sv?righeter i kapitlet om det ”nye Norge” men endast som en del av den st?rre inramningen och inte som ett forskningsintresse. Som l?sare av boken kan man dra slutsatsen att det finns vissa strukturella likheter mellan segregationen i Norge och i andra europeiska nationalstater. Samtidigt f?rmedlas bilden att problemen i Oslo ?r mindre dramatiska ?n i t ex Frankrike, Storbritannien och Sverige.
EN BRIST. Boken har titeln ”Den globale drabantbyen” men det ?r tyv?rr ett tema som i stort sett ?r utel?mnat i boken. Det lokala livet i stadsdelen ?r givetvis viktigt att f?rst? men vilka transnationella relationer ?r inv?narna i Alna inb?ddade i med avseende p? etnisk tillh?righet och religion? Annan forskning har visat att exklusion och inklusion ?r mer komplicerat ?n att endast handla om att invandrare ?r ”utanf?r” nationalstatens arbetsmarknad. De ?r ocks? ”innanf?r” etniska och religi?sa strukturer som p? olika s?tt st?r i mots?ttning till integration i konventionell mening.
Det ”globala” i boken befinner sig inom ramen f?r den norska territorialgr?nsen och ?r huvudsakligen ett ers?ttningsord f?r ”invandrare”. Men om vi ska f?rst? framv?xten av ett nytt Europa ?r det viktigt att ocks? studera plats i utvidgad betydelse. Det ?r en brist att boken i sin helhet ?r s? h?rt fokuserad vid lokala fr?gor men det ?r ingenting som f?rtar v?rdet av de individuella bidragen.